Vägen till LHF: Kim Johansson

– Jag var nog fem eller sex år när jag började spela hockey. Men innan jag ens lärde mig att gå så höll jag på med boll och klubba vilket jag sen fortsatte med, det blev många timmar landhockey när jag var liten. Pappa spelade på elitnivå och även min storebror spelade när jag var mindre så det var ganska självklart att även jag skulle börja lira hockey.

Startade karriären i Luleå Hockey.

– Luleå Hockey är min moderklubb som jag alltid har spelat i, bortsett från en säsong då jag spelade med Brooklyn Tigers. Jag gick skola med de som var ett år äldre än mig så jag har också alltid lirat hockey med dem. Och det har varit jätteroligt och väldigt utvecklande att få göra det. Jag minns att vi alltid hade jättekul tillsammans i det lag jag spelade i under ungdomsåren. Jag har haft min pappa som tränare hela min ungdomskarriär. Han kom alltid med tips och råd som hjälpte mig att utvecklats. Han kunde ju också ställa lite mer krav på mig än de andra och ibland bråkade vi med varandra i båset, med det är sådant man bara skrattar åt idag. Han är den person som betytt överlägset mest för min hockeykarriär.

TV-Pucken och landslaget.

– Jag spelade TV-Pucken med Norrbotten säsongen 2013-14 där det gick jättebra personligen. Det gick även bra för laget men vi förlorade en avgörande jämn match mot Västerbotten som sen vann hela turneringen. Efter TV-Pucken minns jag att U16-landslaget hade en Elitcamp som jag dock inte blev uttagen till, men jag ringde då till tränaren och frågade vad han tyckte jag kunde förbättra. Senare blev jag uttagen och spelade tre matcher, det gick dock inget bra för mig och hade det varit möjligt skulle jag gärna ha gjort om de matcherna. Men det var en rolig upplevelse och en bra erfarenhet.

Fick chansen tidigt i J18.

– Redan då jag var i U15 fick jag chansen i J18 där jag spelade tre matcher, det var en rolig upplevelse. Säsongen efter det lirade jag hela säsongen med J18 och spelade även SM med J16. Det blev sen en säsong till med J18 och de två senaste säsongerna har jag spelat med J20. Jag tycker att jag har haft en bra utvecklingskurva i föreningen, ända från ungdomsåren till där jag är idag har jag sakta men säkert tagit steg framåt hela tiden.

Debuterade i SHL.

– Jag hade ju tränat en del med A-laget och efter en träning kom Petter Nilsson fram till mig och sa att jag skulle spela match. Det går inte att beskriva den känslan, klubben som ligger närmast hjärtat och som jag spelat med hela livet ger mig nu chansen med de stora grabbarna. Det var sjukt mäktigt att få åka ut genom björngapet och spela inför fansen, det är något jag aldrig kommer att glömma. Jag minns ju själv när jag stod där på läktaren och hejade. Det har varit otroligt kul att få träna och lira med A-laget, man kommer in i det mer och mer och man lär sig oerhört mycket, både hockeymässigt och allt på sidan om. Jag är mycket tacksam mot tränarna som gett mig den här chansen och det är en jättebra utvecklingsmiljö att få spela både i SHL och J20. Just nu känns det som att jag lever min dröm. Mitt kortsiktiga mål är att spela till mig ett kontrakt med denna förening. Långsiktig dröm är såklart som alla andra unga hockeyspelare att få spela i NHL.