Luleå hockey tar sin första trepoängare på bortaplan mot Brynäs, en oerhört skön seger som känns rättvis och som tas framförallt tack vare en enorm kämpaglöd och offervilja från Luleås sida.

Period 1

Det bjöds på ”hockeyfest” i Läkerol arena denna lördagseftermiddag, ett trevligt initiativ från en supportergrupp till Brynäs, som startade för fyra år sedan, och som växt sig allt starkare och större, och för dagen ger det en fullsatt arena och en fin inramning på matchen.
  Spelmässigt är den första perioden dock långt ifrån någon fest, möjligtvis en avslagen efterfest frampå småtimmarna. Det är en väldigt haffsig period rent spelmässigt, och den första riktiga farligheten är egentligen Brynäs 1-0 mål, som görs i powerplay efter dryga 9 minuter. Emil Sandin spelar Alexander Sundström som med en elegant passning rakt över centrallinjen hittar Jonathan Granström. Han skjuter direkt, och Modig är chanslös. Ett vackert mål förvisso, men väl snällt boxplayspel av LHF. Brynäs får som brukligt är energi av målet, och skapar ett par halvchanser. Luleå ska dock bjudas tillbaka i matchen, när en hemmaspelare efter slarv i mittzon ger pucken till Mikael Lidhammar, han spelar diagonalt genom mittzon till Robin Lindkvist vilket ger Luleå en 2 mot 1 situation, den försvarande brynäsbacken hamnar på mellanhand, och det blir ganska lätt för Lindkvist att spela fram Emil Lundberg framför mål, som bara har att sätta klubban till. Hans första kasse för säsongen. Brynäs ska dock tämligen omgående återta ledningen, och även detta är ett mål som kan sättas på slarvkontot, Luleå förlorar pucken i rundeln mot en ensam hemmaspelare, Daniel Hermansson, som snor pucken och hittar med en backhandpassning veteranen Ove Molin. Han avslutar kliniskt i Modigs högra kryss, snyggt mål. Men upprinnelsen känns onödig. Tempot ökas något i slutet av perioden, men en dålig första period slutar med hemmaledning.

Period 2

Om första perioden var avslagen trots sina tre mål så blir mittperioden motsatsen, den skapas massor av chanser åt båda hållen, men mest för Brynäs, mycket i krafft av numerära överlägen. Periodens första chans har Radek Philipp, som följer med upp i ett anfall, men Markström i Brynäskassen kommer ut fint och räddar. Domaren Morgan Johansson får en tuff kväll från den andra perioden. Det börjar med att Luleå har en spelvändning som resulterar i en bra chans för Pierre Johnsson, i sekvensen efter behåller Luleå pressen, Linus Omark är nära mål och i en närkamp tappar hemmakeepern klubban och klubbhandsken, missnöjt buande från hemmapubliken, och efter tvekan blåser Johansson av, med all rätt stor förvåning i luleålägret. Att Luleå sen lyckas vända på matchen och vinna är rent heroiskt, för innan det är avklarat har man dödat inte mindre än drygt 15 minuter i boxplay. Jag ska inte gnälla för mycket, vissa av utvisningarna är korrekta och händer för att luleå spelar övertänt, eller för att brynäs helt enkelt åker mer skridskor, men flertalet är mer tveksamma. Efter Almtorps 2+2 får Luleå en chans i powerplay, det blir inget särskilt ordnat spel, Brynäs stressar bra, men så får Kristoffer Berglund pucken på blå linjen, lägger in ett höstlöv mot mål, samtidigt dyker Tommi Miettinen upp i skottlinjen och styr in kvitteringen bakom en skymd Markström. Brynäs spottar upp sig efter målet, vilket ger powerplay, när det nästan är avklarat drar Emil Lundberg på sig en onödig tvåa och hemmalaget får spela 5 mot 3 i 12 sekunder. Man vaskar fram ett läge, Men Lars Jonssons skott räddas fint av Mattias Modig. Det här blir spelmässigt den bästa och mest händelserika perioden i matchen, luleå får ett friläge i slutet av utvisningen på Lundberg, det är Lindqvist som sliter sig loss, och tar sig förbi en hemmaback, dock går skottet utanför. Det ska dock komma en ledningspuck för våra favoriter. Tommi Miettinen får pucken av Janne Sandström, spelar Omark, som bryter in på mål, skjuter ett skott som Markström räddar, men på returen vräker sig Omark fram och liggande rakar han in 2-3. Ett oerhört viljemål. Resten av perioden blir svettig för Luleå, Brynäs ökar tempot, har mycket puck, skapar chanser, och det är mycket tack vare Modig i målet som Luleå går till pausvila med ledning.

Period 3

Inleds i boxpaly för Luleå efter en utvisning på Harju i slutet av andra rundan. Brynäs snurrar friskt, men hittar inte de där öppna lägena, och om man någon enstaka gång gör det, så finns Modig på plats, han är verkligen riktigt bra i tredje perioden. Brynäs försöker och försöker, men trots många många minuter i powerplay så förmår man inte överlista Modig som har god hjälp av sina utespelare. Brynäspressen lägger sig något vid spel fem mot fem, men såhär många utvisningar tär naturligtvis på ett  lag i längden. Därför känns det befriande och på något ologiskt sätt rättvist, när härföraren Lubos Bartecko drar upp en kontring, kämpar sig in på mål, får till ett avslut, och på returen dyker Emil Lundberg upp och trycker dit 4-2. Det här får lufften att gå ur Brynäs, och resten av matchen blir mest en väntan på slutsignalen, det skapas några halvchanser, men det känns aldrig riktigt nära. Luleå vinner sin första bortaseger för säsongen och som man kämpat för den!.

Poängliga Luleå dagens match

3 p: Jan Sandström
2 p: Mattias Modig
1 p: Linus Omark

Sammanfattningsvis som sagt en riktig kämpainsats av Luleå, mot ett för dagen ganska blekt Brynäs, Hela laget gör en bra insats, men vill framförallt framhålla ovan nämnda spelare. I Brynäs är Daniel Hermansson och veteranen Ove Molin bäst på planen. I och med segern har Luleå fortfarande häng på lagen ovanför, och scenförändringen sedan Lubos Barteckos intåg är märkbar, man har tabellraden 3 vinster 2 oavgjorda 1 förlust på hans sex matcher. Noterbart för dagen är också att Luleå valde att ställa Mattias Modig i mål, han tackade för förtroendet genom att göra en stormatch i mål, trots två tidigt insläppta så blev han bara bättre och bättre ju längre matchen led. Nästa match med Luleå hockey inblandat spelas på måndag och då står topplaget Färjestad för motståndet, ett lag som säkert är revanschsuget efter en oväntad förlust hemma mot Rögle under Lördagen.

Henrik Kvist